Fantasy

Magisk realism

Magisk realism – vad är det då?

Science fiction är spekulativ, och fantasy är eskapistisk (om inte alltid, så i alla fall ofta!). Magisk realism är vare sig det ena eller det andra. Magisk realism handlar om magiska eller fantastiska händelser i vår värld. Den är mycket dåligt representerad på svenska, i alla fall vad det gäller vuxenböcker, även om Sam J. Lundwall i sin senare produktion har närmat sig denna genre.

Från början var termen magisk realism något som associerades med konstnärer från 1920-talet. Det är först med de moderna latinamerikanska författarna, med Gabriel Garcia Marquéz och Isabel Allende i spetsen, som termen har fått en litterär betydelse.

"Let´s first begin by defining "Magical Realism". Magical Realism is a genre that combines reality and surreality onto the same plane.”

– Isabel Allende

Allende menar att magisk realism kombinerar verklighet och surrealism, något som även Kungliga Biblioteket tagit fasta på när man på ämnesordsmötet 2003-02-27 fastställde termen magisk realism till detta:

# Magisk realism (litteratur)
    # Överordnad term: Fantastisk litteratur
        # Relaterad term: Latinamerikansk litteratur
            # Relaterad term: Surrealism (litteratur)

Fast jag vill nog påstå att termen idag inte bara gäller latinamerikansk litteratur. John Crowleys släktkrönika i nutid och sagotid, Little, Big, är en sorts västerländsk magisk realism. Likaså har Kjartan Flogstads bok Krona och klave, som för övrigt har vunnit Nordiska rådets litteraturpris, klassats som en norsk variant av magisk realism. Så termen är nog inte längre endast giltig för de latinamerikanska författarna. Dessutom är termen i allra högsta grad tillämplig på flera av de moderna afrikanska författarna.

”Isabel Allende, Mario Vargas Llosa, Jorge Louis Borges, Italo Calvino, Ben Okri, Gabriel García Marqués och så vidare skriver i en specifik afrikansk-sydamerikansk tradition som fått avläggare i Europa och som naturligtvis formellt är ickerealistisk (fantasy) men väl i hög grad bör läsas metaforiskt/symboliskt.”

– John-Henry Holmberg

Detta för oss in på skillnaden mellan ”ren” fantasy och den magiska realismen. JRR Tolkien till exempel var en väldig motståndare till att hans verk skulle tolkas symboliskt, eller ses som en allegori, och han är inte ensam om detta bland fantasyförfattare. Men den magiska realismen ska ses symboliskt. Det är liksom själva poängen med det hela. Men att dra en knivskarp gräns mellan fantasy och magisk realism är nog omöjligt.

”Fantastiken är full av luddiga gränser – eller övergångar. Jag misstänker att om man kunde lägga ut ett "spektrum" av böcker, som ett steg i taget förde från, låt oss säga, Gaiman eller de Lint till Allende, Saramago, eller Borges (eller kanske via dem ytterligare lite längre) skulle man plötsligt nog upptäcka att det inte gick att säga mellan vilka två enskilda verk som gränsen gick, men klart och tydligt att verken i respektive ände var fantasy respektive MR”.

– Stefan Ekman

Så frågan är väl om man ska kalla magisk realism för en egen fristående del av fantastiken, eller om man ska se den som en underavdelning till fantasylitteraturen. Själv anser jag att magisk realism utvecklas åt ett håll som gör att den på sikt antagligen kommer att fjärma sig ännu mer från den ”rena” fantasyn, och att den därför redan nu skall lyftas ut, och få bilda en egen grupp inom fantastiken och den ickerealistiska litteraturen.

---