Fantasy

Analys av fantasy som genre 2

Baird Searles har en indelning efter intrigelement och miljö som ger oss sex olika typer:

• Dit och hem igen
• Bortom kullarna
• Enhörning på vift
• Svart magi
• Bambis barn
• Kungar och hjältar

Dit och hem igen är berättelser om människor från vår planet som på något mystiskt sätt dras in i en fantasyvärld och upplever diverse äventyr där för att sedan återvända till jorden. Stephen Donaldsson böcker kan ses som bra exempel på denna typ av fantasy.

Bortom kullarna är den typ av fantasy som jag personligen bäst uppskattar. Det är berättelser som helt och hållet utspelas i en sekundär värld utan någon anknytning till vår värld. JRR Tolkien är den stora ledstjärnan här och har mer eller mindre definierat hela denna typ pågått och ont.

Enhörning på vift handlar om saker från en annan värld som hamnar i vår värld. Man kan säga att det är som "Dit och hem igen" fast tvärt om. Själv tycker jag att skillnaden mellan dessa typer är försumbar. Oftast förekommer denna typ bland fantasy-böcker för barn. Alan Garner kan vara ett bra exempel på en författare som ägnat sig åt denna typ.

Svart magi handlar just om svart magi. Böckerna är ofta avsedda att skrämma eller oroa läsaren. Själv tycker jag att denna typ mycket väl kan inlemmas i de övriga och jag har svårt att själv ge något exempel på någon författare som skrivit böcker i denna typ, möjligen skulle Ray Bradbury kunna sägas ha skrivit denna typ av fantasy i mån av att han överhuvudtaget har skrivit fantasy.

Bambis barn är kort och gott fantasy som handlar om djur, många gånger inte helt olikt de gamla fablerna. Richard Adams var väl den som startade denna typ och hans böcker håller fortfarande ett försprång gentemot andra.

Kungar och hjältar är gamla myter och legender som återberättas mer eller mindre fritt från originalet. Det vanligaste är att man skriver om Arthur-myten, men även nordisk och grekisk mytologi har skrivits om med varierande framgång. Poul Andersson har skrivit i alla fall en bok av denna typ.

Bortsett från dessa två indelningar finns en mer "folklig" indelning av fantasy som delar in den i fyra olika klasser:

• High Fantasy
• Sword and Sorcery
• Dark Fantasy
• Light Fantasy

Att jag tar upp även denna indelning beror på att man ofta stöter på dessa begrepp när man talar om fantasy.

High fantasy skulle då motsvara mytopoetisk och heroisk enligt Waggoner samt bortom kullarna och kungar och hjältar enligt Searles. Det är denna typ av fantasy som räknas som "fin" fantasy av de flesta.

Sword and Sorcery motsvarar då äventyrsinriktad enligt Waggoner och (igen) bortom kullarna enligt Searles.

Dark Fantasy skulle då kunna bestå av skrämmande enligt Waggoner och svart magi enligt Searles.

Light Fantasy skulle då kunna innefatta resten.

Självklart finns det fantasy som faller utanför dessa mallar, men jag anser att detta är ett bra sätt att visa på den tematiska bredden som faktiskt finns inom fantasylitteraturen.

För att sammanfatta detta är fantasy litteratur som i intrig eller miljö innehåller element som inte på något sätt kan förknippas med den verklighet som vi lever i och vars handling inte skulle kunna utspelas hos oss, vare sig igår, idag eller i morgon. Det är dessutom en litteratur som tematisk visar samma bredd som den vanliga, realistiska litteraturen, men som dessutom har en sida som den realistiska litteraturen saknar, nämligen förmånen att slippa ta hänsyn till de begränsningar som vår verklighet utgör.

 

 

---